En allt vanligare fråga som dyker upp är om VR är bra för barn. Vi ser ofta unga människor som har fantastiskt kul i VR, men då både Facebook (Oculus), Google och Sony har tydlig åldersgräns på sina VR-produkter kan man undra lite över hur tekniken påverkar barn. Och framför allt unga barn där synen fortfarande utvecklas.
I decennier har drömmen om en helt virtuell värld funnits. Virtuell verklighet öppnar upp dörren till en verklighetsflyk utan dess like med djupt uppslukande upplevelser. Man kan träffa nya människor, delta i event och besöka platser som fysiskt sett är långt utom räckhåll för de flesta av oss. De pedagogiska möjligheterna med VR är oändliga, men i takt med att VR kommer längre in i folks medvetande finns en grupp som kan lämnas ute i kylan – nämligen barn.
Tydlig gräns
En titt på några av de största produkterna inom VR just nu visar att Oculus Rift och Samsungs Gear VR tydligt har en 13-års gräns på sina produkter. Sonys säger att VR inte bör användas av barn under 12 års ålder och även om HTC inte anger någon defintiv gräns, säger man att små barn inte bör använda Vive. Besvikna föräldrar och framför allt frustrerade barn undrar varför dessa åldersgränser egentligen finns. Vilka är riskerna? Är detta bara en försiktighetsåtgärd för att det inte finns vetenskapliga data? Eller är det försiktiga teknikbolag som inte vill bli stämda på miljonbelopp? Eller är det farligt på riktigt?
Vad säger forskningen? Finns den ens?
Nu börjar det dyka upp studier som tittar på VR:s påverkan på barn. En nyligen utförd sådan har undersökt effekten på 50 barn i åldrarna 4-10 år som fått använda VR. De har mätt effekten på visuomotorisk funktion, balans och åksjuka och har dragit slutsatsen att:
”Unga barn tolererar immersiva 3D-VR-spel utan anmärkningsvärd effekt på visuomotorisk funktion. VR-spel orsakade inte signifikanta effekter på balansen. Förekomsten av obehag och eftereffekter från VR verkar vara mindre än vad som rapporteras för vuxna.”
Läs mer i hela rapporten här.
Tittade man runt bland den forskning som fanns bara för ett par år sedan så visade den inte någon sammanhängande bild.
Marientina Gotsis, Creative Media & Behavioral Health, University of Southern California:
”We do not have enough data on safety for children. The sparsity of research data and what we know about neuroplasticity [the brain’s ability to reorganize itself] and children does not make me comfortable to recommend what is available now as is.”
”The brain is very plastic in young ages, and prolonged exposure with improperly fitted devices could incur damage. Children also may not understand how to communicate eyestrain and may lack reflexes to remove the devices if they find them uncomfortable.”
Martin Banks, professor i Optometri, Vision Science, University of California, Berkeley:
”Hittills har jag inte sett någon så kallad rykande pistol, inga konkreta bevis för att ett barn i en viss ålder på något sätt påverkas negativt genom att bära ett VR-headset. Min gissning är bolagen hittills endast har kunnat visa att barn utvecklas och att utvecklingen saktar ner i tonåren, och därför tar det säkra före det osäkra genom att rekommendera att unga människor inte använder tekniken”
Australian Government, Department of Defense:
Försvarsgrenen av den australienskiska regeringen gjorde för 13 år sedan en stor studie ”Side Effects of Virtual Environments” för att ta reda på hur VR påverkar människor generellt. I sammanfattningen kommer man fram till at ”Cybersickness” är ett resultat av att vistas i VE’s (virtuel environments) och att det är ett komplext problem som kan orsaka potentiella hälso- och säkerhetsproblem.
Michael Madary, forskningsassistent vid universitetet i Mainz, Tyskland
”Barn i unga år har svårt att skilja verklighet från fiktion eller fantasi. Man kan tänka sig att VR stärker denna oförmåga att skilja på saker”
VR och synen
Det finns alltså många rapporter som gjorts under lång tid, men som ofta tar upp olika saker, eller pekar år olika håll. Men något som ofta tas upp är synen och hur VR kan påverka ögon som fortfarande utvecklas hos barn. Föräldrar har länge sagt att ”Tittar du på tv för länge, kommer dina ögon bli fyrkantiga”, men enligt American Academy of Ophthalmology finns inga bevis för att lång exponering kan orsaka permanenta skador.
När det gäller syn och digitala medier har det gjort en rad undersökningar där bla en studie i USA fann att närsynthet hos 12-åringar ökat från 25 procent 1972 till 41,6 procent under åren 1999-2004. Det finns en hel del bevis som sätter synfel och olika former av mediakonsumption i samma kontext.
Ett av problemen med den typ av VR som vi just nu har, är den så kallade konvergens-ackommodation-konflikten. När du tittar på världen normalt så börjar du med att peka ögonen mot objektet du vill titta på, konvergens. Sedan fokuserar ögonen på objektet. Dessa två kombinerat skapar sedan en sammanhängande bild. Men i ett VR-headset blir det annorlunda.
I VR använder du ögonen på ett annat sätt + Prototyper av varifokala linser
För att moderna VR-headset ska kunna ge illusionen av 3D-djup behöver varje öga presenteras med en bild som skiljer sig något från det andra. Detta innebär att oavsett hur långt bort ett virtuellt objekt finns, förblir ögonen fokuserade på en fast punkt, medans de konvergerar på något i den virtuella världen. Det gör att man inte använder ögat i VR på samma sätt som i verkligheten.
Frågan är om långvarig exponering för denna typ av konstgjord fokusering är skadlig för ögon som utvecklas?
Peter Howarth, som är optiker och lektor i synergonomi vid Loughborough University i Storbritannien säger att såvitt han vet, har inga akademiska studier gjorts för att undersöka effekterna av VR på barns ögon, men att det är möjligt att tillverkarna av VR-glaögonen har forskat på detta område. ”Men, min gissning är att de helt enkelt tar det säkra före det osäkra. Och om långvarigt VR-användare får barn att börja skela, kan de inte hållas ansvariga”.
Oculus, världens största aktör i VR idag, lägger betydande resurser på att lösa just detta problem genom forskningsprototyper på ett ”varifokalt”-VR-headsetsystem. I dessa så kan olika skärpedjup simuleras på ett verklighetstroget sätt som gör att ingen riskerar skelögdhet av VR. Dock finns inte denna teknik ännu i någon färdig produkt på marknaden.
Forskning på psykologiska effekter
Michael Madary, forskningsassistent vid universitetet i Mainz, Tyskland, som i februari medförfattade de första etiska reglerna för användningen av VR säger att den brist på forskning om VR och barn som finns, sannolikt inte kommer bli speciellt mycket bättre pga de uppenbart etiska skälen som gör det mycket svårt att göra forskning med barn som patienter.
Madary studerar etik som innehåller resultat från psykologi och neurovetenskap, och han tror att den största oron med VR är dess effekt på barns psykologiska utveckling
”Barn i unga år, har svårt att skilja verklighet från fiktion eller fantasi”, säger Madary. ”Man kan tänka sig att VR stärker denna oförmåga att skilja på saker”
VR kommer sannolikt att ha en ännu större inverkan på människor generellt sett jämfört med annan mediekonsumption. Samtidigt är de negativa effekterna av reklam och tveksamma förebilder på TV något som kan göras ännu starkare genom VR. I VR kan du skapa en hel miljö utformad av någon som som vill manipulera dig, oavsett om det är för reklam, politik eller religionsskäl.
”Om du har ett barn som spenderar lång tid i en VR-miljö där någon form av manipulation pågår, så man man se potentiella hot mot självständighet och vilken typ av vuxna de sedan blir”, säger Mandary.
Stort ansvar för en teknik med enorm potential
VR har som vi ofta skriver om en enormt stor potential för pedagogiska och terapeutiska användningsområden. I den aspekten blir förhållandet mellan tillverkare, utvecklare och forskning extremt viktig för att undersöka de långsiktiga konsekvenserna med VR. Tills vi är där, är det bästa att vara försiktig, och där spelar föräldrar en viktig roll.
Madary är inne på samma spår: ”Jag misstänker att om föräldrar gör ett bra jobb som föräldrar, blir de snabbt den viktigaste faktorn”. ”Ska man utsätta barn för VR bör man göra det med försiktighet och i full vetskap om att det inte gjorts speciellt mycket forskning än”
Ska barn använda VR ska det göras begränsat och under uppsikt av vuxna
Så där står vi idag. Med klart begränsade akademiska studier och långt ifrån tillräckligt med veteskapliga fakta. Det verkar därför synd att generellt förbjuda barn att använda VR när det inte finns verkliga bevis för problem. Att de stora företagen som säljer VR-glasögon har en åldergräns känns mer som att advokaterna har fått säga sitt än att det är klart bevisat farligt.
Men om barn ska använda VR ska de göras under tydlig uppsikt av föräldrar. VR kan skapa upplevelser långt utöver det vanliga, och det är lika lätt att göra en fantastisk upplevelse som att göra en fruktansvärd fel upplevelse som inte ska ses av barn.
Fysiskt sätt innebär VR förmodligen mycket låg risk för barns ögon permanent, men när det kommer till den psykologiska delen kommer fel upplevelser till fel personer i fel ålder alltid vara farlig. Oavsett vilket medium det konsumeras på.
Med VR är möjligheterna större än någonsin att påverka unga människor. Därför är det viktigt att lyfta den etiska debatten, definera var ansvaret ligger och förtydliga att barn mår bäst om deras liv under ett par år kontrolleras av ansvarstagande föräldrar.
Detta är en av våra artiklar på temat ”VR i vården”. För dig som vill fördjupa dig i detta spännande område så har vi samlat all information du kan tänka dig med både våra egna och andras artiklar på vår portalsida. Där avhandlar vi: ”Tillämpningar & case på VR inom vården” – ”Studier/forskning” – ”Risker/baksidor” – ”Hur ni kan implementera VR i er vårdverksamhet”, och mycket mer. Kolla in Immersivts vägledning till VR i vården!
