Sex skäl att använda VR/AR i specialpedagogik

Är du lärare eller specialpedagog på skola för barn med särskilda behov och vill utforska möjligheterna med VR/AR? Med VR/AR som pedagogiskt verktyg i skolan fördjupas lärandet och sociala som motoriska färdigheter hos barn förstärks. Och med VR tas du med på ett äventyr bortom din vildaste fantasi. Här är allt du behöver veta om VR / AR inom specialpedagogik.

Många av dagens unga pedagoger har kompletterat de traditionella textböckerna med surfplattor och mer modern teknik. Att använda VR som ett komplement för pedagoger är en global trend som blir allt vanligare. I Sverige är det ett fåtal skolor som använder VR, men det är bara en tidsfråga innan explosionen kommer hit. För barn med autism, koncentrationssvårigheter eller allvarliga kognitiva begränsningar kan VR fungera inkluderande, vilket styrks genom denna välciterade studie från Loudoun County Public Schools. Med VR förstärks upplevelser, ditt lärande förbättras och skolbarnen blir motiverade till att lära sig mera. I denna artikel får du en nerdykning i case och konkreta tillämpningar för VR/AR inom specialpedagogik.

Om du bara har 20 sekunder – börja med att kolla in teasern för denna artikel, och bokmärk för att återkomma senare 😉

Innehåll

VR ökar motivation till barns lärande

vr i skolan case och verktyg

Med VR som skolverktyg engageras barn ytterligare i sitt lärande utan att begränsas av individuella fysiska eller kognitiva utmaningar.

För att ett barn med koncentrationssvårigheter ska vilja lära sig krävs att hen tilltalas av lärobjektet och lärformen. En textbok som kursmaterial är inte det mest spännande hen kan tänka sig. För ett år sedan (2017) fick Stagneliusskolan beviljat pengar till två digitala projekt. Hos Stagneliusskolan går barn med neuropsykiatriska variationer, exempelvis aspergers syndrom och ADHD. Lärarna på skolan har sedan Immersivt var på besök för fortbildning fått ökade kunskaper om hur VR/AR kan appliceras i klassrummet. Pedagogerna ser flera styrkor med VR som pedagogisk verktyg.

– Det är en sak att läsa om Kina och det är en annan sak att vara på Himmelska fridens torg och kunna se sig runt. Barn tar till sig en 360-film på ett annat sätt än att titta på en tv. Där finns en jättestor vinst pedagogiskt, säger Lars Arvidsson, lärare och projektansvarig på Stagneliusskolan, till Barometerns reporter.

LÄS ÄVEN: Intervju med Malin från Stagneliuskolan om hur man idag arbetar med VR efter Immersivts fortbildingsinsatser

ADHD Augmented (AHA) är ett pilotprojekt som undersöker hur AR kan förbättra färdigheter hos barn med läs- och skrivsvårigheter. Det är Universitetet i Dublin – School of Computer Science som tillsammans med HADD Ireland, WordsWorth Learning och CNR ITD lanserar projektet.
I projektet använder man sig av AR-objekt från WordsWorth Learning (WWL), en online-baserat skolprogram. Detta har visat sig ge ge goda resultat när det kommer till barns felstavningar och grammatiska fel. Pedagoger och föräldrar har fått tillgång till portalen för att kunna granska barnens beteenden. I WWL fick barnet med läs- och skrivsvårigheter träna upp sina språkfärdigheter. Totalt var det 124 deltagare från Irland med i projektet.
I testet fanns både de som tränade sina färdigheter via WWL utan AR-objekt och de som i sitt lärande anammade AR. Syftet med studien var att utforma en AR-baserad applikation till smartphones för WWL. Än så länge finns inget publicerat om studiens slutsatser. En färdig rapport beräknas vara klar i juni. (2019) Men vi mailade en av forskarna som berättar om hur AR-visualisering som metod kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter eller med bokstavskombination att visualisera abstrakta koncept. AR har potentialen att öka elevens förförståelse för svåra ämneskategorier och företeelser. “De kvalitativa data vi fått än så länge pekar på goda resultat”, säger professor Eleni Mangina.

Blossoms skola från Bengaluru använder VR med syftet att öka förståelse hos personer med läs och skrivsvårigheter. För eleverna med särskilda behov visar skolan VR-filmer som rör specifika koncept inom kärnämnena Matematik och engelska. Doktor Sashi Kumar leder projektet –
“ I skolan har vi många typer av barn och de med särskilda behov får inte glömmas bort. Projektet är specifikt till för dem för att de ska kunna förbättra sina resultat på de skriftliga proven”.

För att barnet ska orka lyssna är en video inte mer än 15 minuter lång. Under kort tid kan barnen få  minst två olika koncept presenterade för sig. VR- projektet  är än så länge en pilot med 200 barn involverade.

Med VR kan du besöka andra platser och världar

VR tar dig till andra världar. Med masken får du besöka platser bortom din fantasi. Varför inte Antika Rom eller de djurrika Korallreven? Det är platser du annars kanske aldrig skulle bevista.

Med VR är allt möjligt. En rullstolsburen kan få surfa på vågor eller cykla i utmanande skogsterräng. Med glasögonen på kan en hel skolklass transporteras  till en annan värld, en annan plats, en annan tid. Vanligtvis är det en stor utmaning för ett barn med ADH-problematik att kunna lämna klassrummet. Hos barnet triggar den nya miljön igång många jobbiga plågsamma känslor. Och i den nya miljön gäller inte skolans regler och många rutiner. Detta stressar barnet.

Med hjälp av VR kan barn med särskilda behov få besöka nya platser dit man annars inte tagit sig. Ett antal amerikanska skolor har använt VR för virtuella klassutflykter. Besök antika Rom eller varför inte stranden runt hörnet. Ett barn med autism är känslig för förändringar och allt som bryter mot normen för vad som anses normalt är jobbigt att ta in. Utanför klassrummet befinner sig barnet utanför sin trygghetszon. Hen vistas i en miljö där andra regler gäller. Men med VR kan du bli transporterad till en annan plats fast du ändå aldrig lämnar skolbänken. “Med VR-headsetet på får kids uppleva nåt annat”, säger Megan Rierdon, specialpedagog på skola i Milwaukee. Megan har på sin skola börjat att använda sig av VR för upplevelser. Barnen får en rundtur i växthuset. “När skolors budgets tightas åt så gäller det att vara kreativ. Här kan VR vara en lösning”, menar Megan.

“Barnen försökte röra i jorden och vinka till förbipasserande. Det var coolt hur de kognitivt kunde connecta med omgivningen precis som de gjort om det fysiskt varit där på plats”, fortsätter hon.

VR för specialpedagogik – träna barnens sociala färdigheter

Med VR kan barns sociala och motoriska färdigheter, kunskap, attityder och sätt förstärkas på helt nya vis.

Med VR /AR får elever med särskilda behov möjlighet att träna på sociala färdigheter. Besök den lokala mataffären, biblioteket eller restaurangen och träna social interaktion med andra. Öva på att stiga på t-banan eller promenera i stadsmiljö fyllt till bredden med stressade, ovaksamma människor. För ett barn med autism fungerar den typen av situation som triggande. Med VR som verktyg placeras du där utan att faktiskt behöva ta dig dit. För ett barn med koncentrationssvårigheter underlättar det att få slippa den jobbiga sociala interaktionen med andra.

Molly är en AI-baserad avatar som lär barn att bli bättre på att prestera i en jobbintervju-situation. Cirka 30 ungdomar med antingen autism, post-traumatisk stress, humörsvängningar eller beroendeproblem deltog. Varje individ blev av Molly utfrågade i cirka 20 minuter. Därefter rankade Molly barnet utifrån sociala färdigheter. Efter fler försök att förbättra sin sociala förmåga förbättrade många av deltagarna sina resultat. 30 procent av deltagarna fick jobb medan 20 procent lyckades få en praktik under loppet av fyra månader.

The Office of Special Education and Programs har investerat 25 miljoner kronor i VR-utveckling för barn med koncentrationssvårigheter eller som ligger inom autismspektrat. I jämförelse med andra barn lär sig dessa ynglingar sociala färdigheter generellt mer långsamt. Projektet, initierat av The Office of Special Education and Programs, kallas för VOISS (Virtual Reality Opportunities to Implement Social Skills) och är utvecklat av forskare på universitetet i Kansas, Department of Special Education. Med VOISS tar forskarna sig an upp mot 17 skolor i mellanvästra USA. Mellanstadieelever kan via virtuella skolkorridorer, lunchrum, omklädningsrum, bussar och klassrum interagera med digitala avatarer. Där tränar de upp sina sociala förmågor i samtal med andra samt får tackla vanligt förekommande vardagsproblem i det virtuella. Forskarna i projektet tror att VR fungerar idealiskt för att användas som verktyg i skolor för barn med särskilda behov.

Platformar som Embrace the life VR hjälper rullstolsburna att lära sig navigera i en miljö samtidigt som barnen lär sig att interagera med andra. Appen sägs enligt artikelförfattaren fungera terapeutiskt. Den kan minska på stressymptom och förhoppningsvis förbättrar den virtuella tekniken livskvaliteten hos barn med fysiska eller psykiska begränsningar .

VR tar bort distraktioner och ökar koncentrationsnivån hos barn

autism 2 1

VR kan användas av barn med särskilda behov för att förbättra koncentrationsförmågan samt för att ta bort distraktioner som blir som hinder i vardagen för personer med svårigheter att kunna fokusera.

Distraktionsmomenten i klassrummen kan vara många. Barn som skriker och kastar sudd på varandra, den irriterande fläkten som aldrig verkar vilja tystna. I den virtuella världen är distraktionerna lika med noll. Här kan barnet lägga all sin vakna tid på att lära sig och att få uppleva. För här finns inga bråkiga barn som tar din penna eller ritar på din bänk. Nej, det är bara du och din fantasivärld. Besök Egyptens gravar, promenera runt Colosseum i antika Rom eller upplev på nära håll andra världskrigets fasor.

Ett gäng tjejer från New Jersey har utformat The reVIVE som består av tre test vars syfte är att utvärdera användarens koncentrationsnivåer, reaktionsförmåga samt motoriska färdigheter. I VR får användaren träna på att stå stilla. Hen får i uppgift att färga objekt som kommer mot dem. Poängsystemet som skolelever konstruerat ger lärare och även läkare en större förståelse för patienters/barns karaktäristik och motoriska färdigheter.

Albert Rizzo, forskare på Universitetet vid Södra Kalifornien, hittade en VR-baserad metod för att diagnosticera barn med ADHD. Via en VR-baserad teknologi kunde han granska barns beteende i VR. I ett virtuellt klassrum fick barn interagera med avatarer och digitala objekt. Med enkla mätinstrument kunde han se vilka som hade motoriska svårigheter och vilka som inte hade det.

VR/AR spelifierar och sänker trösklar för det kreativa uttrycket

gamebaseed 1

Vi får inte glömma att som pedagog eller som barn att också ha roligt. Med hjälp av VR upplever ni tillsammans någonting verkligt häftigt, något ni kan dela med er med andra barn och vuxna.

“Min erfarenhet är att upplevelsebaserat lärande som metod fungerar som motiverande för barnet att lära sig mera. VR är något verkligt skoj som alla kan få testa. Och här är spelfältet mångdimensionellt. Spelarens kön, vikt eller hudfärg spelar i sammanhanget mindre roll. I VR bedöms du  utifrån ditt handlande och inget annat. Mycket kan göras i en virtuell värld som i verkligheten inte skulle vara görbart. Det är även värt att notera hur de visuella upplevelserna bidrar till vår förmåga att kunna lära oss, säger en anonym specialpedagog på sajten We Are Digital Frontier.

En anonym pedagog på sajten Cleverbooks.eu berättar om hur hen under ett antal år har arbetat med en autistisk flicka. För flickan är abstrakta objekt som hajar eller monster i VR tämligen ointressanta. Men när det gäller verkliga ting blir hon omedelbums motiverad till att lära sig mera. Pedagogen har fotograferat flickans köks-labb. Här är alla objekt något spännande, outforskat. Något flickan med entusiasm berättar om för pedagogen. Efter samtalet med sin pedagog berättar flickan om upplevelsen för sina klasskompisar. Samma anonyma pedagog har i en undersökning låtit ett tjugotal studenter från en italiensk skola få pröva VR och AR. Studenterna blev uppmanade att i en virtuell miljö skapa eget unikt innehåll. Resultatet för studien var positivt. Med hjälp av VR kan studenterna skapa sitt eget innehåll och sina egna lärobjekt. De har roligt medan de lär sig och på kuppen förstärker de sin kreativa ådra, något som den anonyma pedagogen tror kommer vara väsentlig egenskap att ha i en närstående framtid.

VR kan öka förståelsen och empatin till andra människor

Med VR som redskap i skolan skapar vi en större förståelse för andra. Vi får sätta oss in i andras situation och blir mer ödmjuka inför deras unika utmaningar och svårigheter i livet.

DN har producerat VR-filmer kring exempelvis ett syriskt flyktingläger eller ett demonstrationståg för nazister i Ludvika. Utbildningsradion har appar kring mobbning och organisationen Trygga barnen har en 360-graders film om alkoholens effekt på barns välmående. VR är ett kraftfullt redskap för att sätta sig in i någon annans känslor, tankar och idéer. Hur tänker och känner en immigrant som inte har något riktigt hem? Eller en hemlös som desperat letar en bostad och vars liv går ut på att ständigt leta brödföda och en säng för natten. Med VR kan vi lära oss om hur barn med bokstavskombinationer fungerar.

Myndigheten för delaktighet har tagit fram två VR-filmer som visar hur vardagen kan te sig för en person med autism. Vilka hinder finns och hur skiljer sig hens verklighet från någon annans? I filmerna visas bland annat hur svårt det är med synintryck för en person med autism. Undersökningar visar att det finns bristande kunskaper kring hur personer med ADHD-problematik upplever sin skolmiljö. Därför finns onödiga hinder i vardagen, fysiska trösklar som med mer kunskap skulle gå att undvika. Med hjälp av VR-filmerna kan vi öka vår medvetenhet kring hur ett barn med dessa svårigheter tänker och känner. Med dessa kunskaper i bagaget kan vi skapa en miljö som är anpassad för fler. Det är.mycket vi inte vet om exempelvis barnets vardag. Det är lätt att tro att ett barn som efter en kort busstur mellan hemmet och skolan väl på plats i klassrummet ska vara utvilad. Men så fungerar det inte för någon med ADHD. För barn med ADHD-problematik kan bussresan från hemmet ta mycket på krafterna. Filmerna i 360-grader om att leva med ADHD samt med hörselnedsättning hittar du på Funktionssimulator, på Myndigheten för delaktighets hemsida.

Läs mer om empati och VR.

Med detta hoppas vi att du som jobbar i skolan eller kanske är förälder till barn med särskilda behov har fått ny och användbar kunskap omkring den spännande VR/AR-tekniken och dess tillämpningar i specialpedagogik. Denna artikel är en del i vårt stora tema kring digitalisering i skolan med VR/AR, som vi har samlat i en portalartikel: VR i skolan. Där hittar du ännu fler länkar och nyttig läsning. Tack för ditt intresse i digitaliseringen med människan i centrum!

Petter Stjernstedt

Petter Stjernstedt

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Om skribenten

Petter Stjernstedt

Petter Stjernstedt

Följ oss på Facebook!

VR Cover

Fler liknande artiklar

Följ oss i sociala kanaler

Läs fler artiklar som denna från Immersivt!